Hoppa till sidans innehåll

Profilen: Lisa Wållgren

07 JAN 2014 13:39
Under sitt gamla namn Elisabeth Hallerbäck är hon en av LFI:s absolut mest framgångsrika aktiva genom tiderna. Nu är hon tränare med mera och utsågs till årets Lerum Friidrottare 2013.
  • Skapad: 07 JAN 2014 13:39

”Med en gedigen erfarenhet från sin egen mångkampskarriär tillsammans med att hon i egenskap av kvinna är ett ypperligt föredöme för tjejerna i klubben, så har årets Lerum Friidrottare inneburit ett fantastiskt lyft för föreningen under det gångna året”.

Så lyder en förkortad version av motiveringen när Lisa Wållgren fick utmärkelsen vid 2013 års God Jul-tävling.

Hon har varit klubben trogen hela tiden. Från 11-årsåldern då hon började träna i IK Helios i Floda, klubben som senare bildade Lerum Friidrott tillsammans med klubben Huknas, och hela vägen fram tills idag.

Resultaten kom långsamt i början.

— Jag har aldrig varit en jättetalang. Jag har alltid tränat mig fram till resultaten, säger hon.

Till att börja med tränade hon för Arne Holms pappa Sture Holm, och så småningom blev Christer Falk hennes tränare i LFI. Han var ansvarig för hennes träning hela vägen från och med den seriösa satsningen. Hon tränade teknik med många olika personer korta perioder under åren, men Christer hade alltid huvudansvar.

När hon nådde Götalandsmästerskapen kom hon trea i flera olika grenar. Från början var det klart att hon skulle satsa på mångkamp eftersom hon inte stack ut i någon gren.

I USM nådde hon också tredjeplatser i flera grenar men i JSM kom hon även etta och tvåa.

—Långsamt blev medaljerna ädlare.

 

Lisa_laddar_spjut

Lisa förbereder spjutkast i kvinnornas seriematch i 

somras. Foto: Anna Tebelius


På seniornivå tog hon SM-guld i mångkamp fyra år: 1991, 1994, 1995 och 1996. Hon har också tagit brons i SM i kort häck och silver i kula. När hon var 18 år tävlade hon i Junior-EM och när hon var 19 var hon med i Junior-VM. Ett par Finnkamper har hon också hunnit med.

Den största tävling hon varit med om var Inomhus-EM i mångkamp 1996 i Globen i Stockholm.

— Det var en stor grej bara att vara med.

Hon klarade också C-gränsen för att delta i VM i Göteborg 1995, men förbundet beslutade att hon inte skulle få vara med eftersom hon inte ansågs ha chans att placera sig tillräckligt bra.

— I efterhand kan jag tycka att det var tråkigt. Det hade varit intressant att se var det hade tagit vägen. Då kanske jag hade satsat några år till.

Nu blev det i stället så att hon tränade för allt vad hon var värd, med ständigt ont i kroppen,   inför säsongen 1997. När tävlingssäsongen kom kände hon att ”det här var inte roligt”, och hon lade tvärt av.

— Det var bara jag som tränade på den här nivån i klubben. Jag försökte hitta träningskompisar men det blev inte bra. Jag försökte också få hjälp med alla olika teknikträningar men det blev ganska hackat.

 

IMG_5128

Lisa stöter kula i seriematchen. Hon vann med en stöt på 13,50. Foto: Anders Pihl

 

Efter ett antal år, när Lisa bland annat bildat familj, är hon tillbaka som engagerad i Lerum Friidrott, nu som tränare. Hon hade börjat som fystränare i sonen Kalles fotbollslag. När han och hans syster Elsa började med friidrott i 01-gruppen började Lisa hjälpa till där.

Så småningom började hon med häckträning för de äldsta i klubben.

— Jag blev tillfrågad och jag sa ja för att jag tycker det är roligt. Det är roligare med större ungdomar för det blir mer riktig friidrottsträning.

Nu ingår hon i teamet för de äldre ungdomarna och håller bland annat i styrketräningen tillsammans med Ulf Petersson. Hon trivs med samarbetet där Ulf, Ralf Ivarsson, Lasse Lindholm och Jesper Skoglund ingår.

— Vi har olika kunskap, vi är ödmjuka, vi tar och ger.

Hon gillar den tuffa och hårda grundträningen som de äldre ungdomarna håller på med, eftersom det är något hon själv ägnat mycket tid åt. Och hon vet, genom sin egen erfarenhet av många olika tränare, att det inte finns en enda väg som leder mot målet. Det gäller för den aktive att själv känna efter om träningen känns rätt.

— Jag vill att det ska vara roligt och omväxlande att träna. Och om man tränar så ska man göra det ordentligt, då blir det roligare efteråt.

Själv hinner hon inte träna mer än lite grann. Men trots det fick hon fina resultat när hon var med i sista seriematchen i somras, när damlaget vann division två. Hon vann spjuttävlingen och kultävlingen.

— Spjutet säger jag inte mycket om, det gjorde bara ont, men i kula gick det ganska bra (13,50).

Ett bra resultat, men inte i närheten av de 15,41 inomhus som hon stötte 1996 och som placerar henne som nummer nio i Sverige genom tiderna. För övrigt är hon sexa på samma lista när det gäller femkamp inomhus.

Den aktiva karriären är dock slut, hon tänker inte bli veteranidrottare.

— Men jag ser fram emot nya seriematcher till sommaren, säger hon.

Skribent: Agneta Olofsson-Hoffmann

Samarbetspartners

 

spaloggahogermarginal

 

 

 

Aktuell kurs:

Våra arrangemang

 

 

 

 

 

 

Samarrangemang

 

 

Postadress:
IK Lerum Friidrott - Friidrott
Granitvägen 3
44361 Stenkullen

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: kansli@lerumfriidrot...